Förra året visade en rapport från Folkhälsomyndigheten att barn och ungdomar rör sig för lite. Hur vänder vi trenden och hur får vi in motion i vardagen? En som är expert på ämnet är forskaren Gisela Nyberg som själv ägnar sig åt tennis tre gånger i veckan. ”Det handlar om att hitta motivationen och det har jag gjort genom tennisen”, säger hon.
Det ena ledde till det andra. Gisela Nybergs år som idrottslärare och tio år som tränare för ett ungdomslag i fotboll fick henne intresserad av barn och ungas hälsa.
– Jag tycker mycket om att jobba med barn och ungdomar och uppskattade min tid i den ideella föreningsidrotten.
Hon var sju år i England där hon fick sin mastersutbildning och hon gjorde en doktorsavhandling på Karolinska Institutet (KI) i hur man får barn och unga att röra på sig mer. I dag är hon medicine doktor vid Institutionen för Global folkhälsa på Karolinska Institutet och den andra halvan av sin arbetstid jobbar hon som forskare på Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH).
Gisela Nyberg. Foto: GIH
– På KI jobbar jag mycket med familjer där vi undersöker hur man kan röra sig mer i till exempel resurssvaga områden, hur vi kan minska skillnaderna i aktivitet på aktivitetsgraden mellan pojkar och flickor och i familjer med låg- eller högutbildade föräldrar. På GIH tittar undersöker vi samband mellan fysisk aktivitet och hjärnhälsan hos unga, det vill säga kognitiva förmågor och mental hälsa, säger Gisela och fortsätter:
– Forskningen visar att om man skapar bra vanor tidigt i livet, så får det stor betydelse för välmåendet när man blir äldre.
Forskningen från en undersökning, Riksmaten ungdom, visar bland annat att det är förhållandevis få barn och ungdomar som når upp till rekommendationen för fysisk aktivitet. Av pojkarna är det 43 procent och bland flickorna 23 procent.
– Unga idag är stillasittande i cirka tio timmar av den vakna tiden. Den fysiska aktiviteten är lägre med ökad ålder.
En av bovarna i dramat är föräldrarna. Tidsbristen och stressen gör att tiden ofta inte finns för att engagera barnen aktivt.
– Det är bara att gå till sig själv och erkänna att det är svårt att hinna med. Det är fantastiskt bra om man som familj kan göra saker tillsammans och skapa bra vanor tidigt i livet. Då är chansen att man förlänger livet mycket större.
Skjutsa mindre – vardagsmotionera mer
Det finns många faktorer i samhället som påverkar den fysiska aktiviteten, exempelvis den ökande skärmtiden.
– När vi kommer hem så är det många saker inomhus som är attraktivt. Är man utomhus så rör man på sig mer per automatik. Ungdomar slutar också i högre grad med organiserad träning jämfört med tidigare, säger Gisela och fortsätter:
– Vardagsmotionen är viktig! Vi föräldrar skjutsar barnen i högre utsträckning. Det är bra om man tränar tre gånger i veckan, men det räcker inte. Där det är möjligt så bör barnen gå eller cykla till träningarna och att vi tar trapporna istället för hissen eller rulltrappan.
På GIH håller Gisela på med en studie om hjärnhälsa, spännande forskning där man bland annat jämfört skillnaderna mellan pojkar och flickor. Under skoltiden är den fysiska aktiviteten ganska jämn fördelad, men inte under den övriga tiden. Studien visar också på sambandet fysisk aktivitet och det psykiska välmåendet.
– I skolan görs mycket, men det hänger också på hur aktiv familjen är. Det har jag sett i min doktorsavhandling. Barn rör sig mindre på helgen och ledig tid utanför skolan. Där måste vi alla göra insatser. Vi måste få alla att samverka, inte minst föräldrarna. Det finns alla förutsättningar att få barn mer aktiva. Den möjligheten försvinner lite när man till exempel bygger bort grönområden eller gör skolgårdarna mindre.
Många av slutsatserna kan hon dra efter intervjuer med familjer i studien ”En frisk generation” som gjorts på Karolinska Institutet.
– Vi måste se till att det finns cykelvägar och grönområden och annat som inbjuder till aktivitet. Vi kan också konstatera att i områden med större behov av fysisk aktivitet finns inte lika många föreningsidrotter. Det är svårt att hitta ledare som ställer upp ideellt. Det finns helt enkelt inte lika bra yttre förutsättningar.
Gisela Nyberg (till höger) tillsammans med sin tenniskompis Karin Sundin. Foto: Privat
Gisela Nyberg har hört talas om Svenska Tennisförbundets satsning ”Tennis på gatan” som nu finns över hela landet och hon lovordar initiativet.
– Det är precis sådana projekt som behövs. Jag har också hört att det finns klubbar som hämtar upp barn som har svårt att ta sig till träningen och det är jättebra.
“Tennis är det roligaste som finns”
Gisela har hållit på med många idrotter i sitt liv. Tennis började hon dock med först för 15 år sedan. Några kompisar lockade med henne till tennishallen och hon fastnade direkt för sporten. Hon gillar tävlingsmomentet som finns där även i den vanliga träningen.
– Man tävlar ju också mot sig själv samtidigt som man tävlar mot andra. Tennis behöver inte heller vara så prestationsinriktat som många andra sporter. Tennis är det roligaste som finns, jag spelar tre gånger i veckan i olika konstellationer. En dag är det med tränare, en annan dag spelar jag dubbel med kompisar och den tredje gången i veckan brukar det vara seriespel.
Hon håller till på SALK och ser tennisen lika mycket som en social företeelse.
– Jag tror att det sociala runt tennisen gör det så roligt. Man hänger lite innan man spelar och under träningen så upplever jag inte det så jobbigt eftersom man har så roligt. Det tror jag är den viktigaste faktorn för att röra sig, att man har kul. Det handlar om att hitta motivationen och det har jag gjort genom tennisen.
– Jag tror att tennisen fått ett uppsving under pandemin, det har inte varit lika enkelt att hitta lediga tider. Tennisen känns som en säker sport dessa tider, man är inte så nära varandra.
Vid flera tillfällen har vi uppmärksammat studier som visar att tennis är den sport som förlänger livet mest (9,7 år jämfört med andra sporter). Det är också en av de mest energikrävande idrotter när det gäller elitutövande.
– All regelbunden aktivitet är till fördel för hälsan. Jag upplever att tennis ger högre intensitet och det är bra för hjärt- och kärlhälsan, men också för skelettet och musklerna. Du får också intervallträning genom tennisen och det är mycket effektivt för hälsan, säger Gisela och avslutar:
– Man kommer inte från den sociala aspekten, den gör också att man lever längre. Det är mycket gemenskap runt tennisen och så mycket mer än bara träningen i sig. Det är fantastiskt att se alla barn i hallen på eftermiddagarna. Det är fullt ös på banorna. Många klubbar är dessutom bra på att erbjuda läxläsning och hälsosamma mellanmål.
Fakta: Gisela Nyberg
Ålder: 51
Familj: Man och två döttrar.
Bor: I Bromma.
Yrke: Forskare på Karolinska Institutet och Gymnastik och idrottshögskolan.
Förebild: Inom tennisen är det Rafael Nadal som är en fantastisk tennisspelare och som stöttar socialt utsatta barn och ungdomar.
Drivkraft: Att kämpa för att minska ojämlikheten i hälsa och för att alla barn och ungdomar ska få lika förutsättningar till att röra på sig.
