En tid har gått sedan Individuella EM för de svenska  14-, 16- och 18-åringarna spelades. Hur gick det egentligen och hur ser förbundskaptenen på juniorsidan – Jonas Svensson – på insatserna?

16-åringarna var sist ut bland de unga svenska landslagen. De spelade i Parma i Italien där det till slut blev ett EM-brons för Tiana Tian Deng (GTG & SALK), och därmed blev det en finfin avslutning för det svenska deltagandet.
– Det är en fantastisk prestation av Tiana. Det är otroligt bra gjort i detta EM. Samtidigt så är det en av åtta svenska spelare som, om vi tar 14- och 16-årsklasserna.
Vi har William Rejchtman Vinciguerra (Fair Play TK), som gick till kvarten bland 18-åringarna och det blev kvartsfinal i dubbel för Flickor 14 med Grace Bernstein (GTG & KLTK) och Nicole Saidizand (RQT & Stora Wäsby TK) och Flickor 18 med Nellie Taraba Wallberg (GTG & Påvelunds TBK) och Linea Bajraliu (Helsingborgs TK), säger juniorlandslagskapten Jonas Svensson.

16-åringarna: Isabel Skoog, Tiana Tian Deng, Victor Rydén och Knut Andersch.

Han fortsätter:
– Det är klart att vi hade önskat ännu bättre resultat. Samtidigt är det tuffa tävlingar. Det är två från varje nation som är med där lottningen är stor och ojämn. Tre av fyra svenska spelare vinner i första omgången och i andra omgången möter de andra-, fjärde- respektive sjundeseedade spelare. William Repakis (Upsala TK), förlorade exempelvis mot slutvinnaren. Grace Bernstein föll mot en tjeckiska som var i semi. Ska man vinna tävlingen ska man gå igenom sådana här matcher men vi var inte där i år, säger Jonas.

14-årstruppen: Carl Ackered (ledare), Nicole Saidizand, Grace Bernstein, Christian Görgin, William Repakis och Jonas Svensson (ledare).

Tillsammans med landslagstränare Carl Ackered coachade han de 14- och 16-åringarna på plats. Christian och Johanna Larsson var kaptener för 18-åringarna.
– 14-åringarna hade regn hela veckan i Tjeckien vilket gjorde att matcherna fick kortas ner. Därefter startade EM för 18-åringarna i Österrike som hade samma nederbördsområde. De hade 20 minuters träning inomhus per dag då de kunde träna. Det var lite stökigt för alla spelare. Både Johanna och Christian har sagt att 18-åringarna gjorde en väldigt bra vecka även om de önskat ännu bättre resultat. Spelarna tar ansvar för sin egen satsning och försöker utvecklas på lång sikt. Om vi tar på kort sikt så gick William till kvarten vilket är bra och Linea förlorade mot en tjej som gick till final.

18-årstruppen: Johanna Larsson (ledare), Linea Bajraliu, William Rejchtman Vinciguerra, Nellie Taraba Wallberg, Ludvig Hede och Christian Samuelsson (ledare).

Under tävlingsveckorna har de svenska kaptenerna fått möjlighet att utbyta erfarenheter med sina internationella kollegor. Viktigt, tycker Jonas Svensson.
– Våra spelare som är ute och spelar internationellt kan få en bra bild av hur de ligger till. Jag och Carl ser också en hel del och nu under EM har vi kunnat se andra spelare och prata med deras coacher. Det ger mycket att se nivån och vad vi behöver göra. Vi behöver bli bättre på flera delar, ett bra serve- och returspel, ha bra power i slagen och så vidare. Vi kommer heller inte undan utan att kunna spela in fler bollar utan att missa. Många av de bästa spelarna i ett Europamästerskap tävlar som spelarna på ATP- och WTA-touren med runt 20 tävlingar eller mer om året. Det kanske inte är vägen för alla spelare där hemma för vi behöver också träna mycket. Vi behöver dock spela mycket internationellt och här gäller det att hitta en balans för det där är också individuellt vad en spelare behöver. Generellt spelar svenska spelare mindre internationellt i jämförelse med de bästa utländska. När man är klar med en tävling kan det inte gå tre månader innan nästa tävling, utan tävlandet bör vara frekvent tycker jag.

Jonas Svensson och Carl Ackered under en tävling.

I Individuella EM var det tuffa lottningar för flera av de svenska spelarna. Seedningen är som ofta ganska viktig.
– Om vi inte tävlar och inte blir seedade riskerar man att möta de bästa tidigt som nu var fallet. Det gäller även Winter/summer cups där en seedning i kvalet ökar chanserna rejält att vara bland de åtta främsta lagen i Europa. Såklart är det i yngre åldrar mer eller mindre ointressant med ranking då utveckling är det som ska driva oss, men vi behöver ha en diskussion om hur mycket eller lite som är vettigt att spela just för utveckling och för att hänga med internationellt. Lika mycket diskussion behövs också gällande träning, både tennis, fys, mängd och kvalitet. Det görs just nu ett spännande arbete som leds av Simon Aspelin (sportchef SvTF) där rekommendationer och en spelarutvecklingsplan för unga tennisspelare kommer att finnas. Mitt råd till alla svenska spelare och tränare ute i landet är dock att utmana och anstränga er för fullt redan idag.