I tennistider utan tävlingar och matcher samlas proffsspelare och collegespelare två gånger i veckan för elitträning i SALK-hallen. ”Vi strävar efter att ha lite roligare matchövningar för att bibehålla glöden hos spelarna”, säger regiontränare Per Henricsson.
I augusti förra året åkte som vanligt ett gäng spelare på collegeäventyr i USA. Skillnaden då mot tidigare var att rekordmånga från stockholmsregionen åkte iväg samtidigt. Det kunde ni läsa om i torsdagens artikel.
Spelarna tillhör kullen födda 2000.
– Upp emot tolv spelare från en handfull stockholmsklubbar åkte iväg och det har jag inte varit med om under mina år som regiontränare, säger Per ”Pekka” Henricsson och fortsätter.
– Det påverkade givetvis vår elitträning och vi började i samma veva tänka om kring upplägget. Vi valde att föryngra elitträningen. Vi behöll självklart spelarna som är ute på proffstouren men erbjöd yngre spelare att vara med. De här spelarna går i skolan och kan inte vara kontinuerligt men när de är lediga så är de med. Vi skapade ett ”Front Team” med spelare mellan 15 och 18 år. Vi har valt ut de som visat bra resultat både nationellt och internationellt och som visar proffsighet i förberedelse inför träningar och matcher. Det som jag tittar på mycket är att de har det inre drivet, att de själva vill det här, säger ”Pekka”.
Mirjam Björklund – här i samtal med “Pekka” – är en av de erfarna spelarna som de yngre får chans att träna med. Foto: Anders Heimklo
Totalt har 15 unga spelare fått chansen. Nu under coronatider har man dock haft svårt att ge alla möjligheten till elitträning då såväl proffsspelare och collegespelare är hemma och tränar.
– Det är en bra lärdom för bägge parter, unga och erfarna, att träna tillsammans. Bara att få spela på banan intill proffsspelarna är stort nog för de yngre spelarna. I dessa tider har vi fått säga nej till några av de yngre, men vi försöker lösa det genom att utöka antalet banor från fem till sju stycken.
Hur ser det ut på ledarfronten?
– Alla är försiktiga och stannar hemma vid minsta förkylning. Jag har enorm hjälp av de andra tränarna som åker hit med sina spelare, säger “Pekka” och tar några exempel:
– Det är ju flera tränare, som till exempel Magnus Ennerberg som är här med KLTK-spelarna, Jonas Björkman med Mirjam Björklund och “Pim-Pim” Johansson som alltid hjälper till på torsdagarna här. Peter Lundgren, som är ny hos oss, skulle varit med men är i karantän i Sundsvall då han är i riskgruppen. När han väl kommer blir han en enorm förstärkning på träningarna, men just nu måste han tänka på sin hälsa.
På Tennis Stockholm – liksom andra regioner runt om i landet – har tävlandet skjutits på framtiden. Elitträningen bedrivs dock som vanligt – så vanligt som det går med tanke på risken för smittspridning.
– Vi försöker få med så många som möjligt i träning under de godkända formerna och det har fungerat bra. Man får räkna från gång till gång så vi inte är för många och att vi håller avståndet. En tennisbana är ganska stor och med två-tre spelare på banan så ser jag det inte som något problem. Alla spelare är införstådda med vad som gäller och inser allvaret. Alla är noggranna med avstånd, tvättar händerna och allt som rekommenderas.
Vi jobbar på att komma utomhus så snart som möjligt och jag tror att vi kan gå ut på gruset, på Riksby en bit från SALK-hallen, om en vecka.
Nästan hela gänget som åkte på college i höstas är hemma i Sverige och tränar. Restriktionerna i USA skiftar från skola till skola. Vissa får vara kvar och träna på sin anläggning, medan andra inte får träna alls och istället bedriver egen träning.
Bara träning. Inga matcher. Det är det som gäller i Sverige och Per Henricsson kan skönja en viss frustration hos spelarna. Elias Ymer, Mikael Ymer, Mirjam Björklund och Jacqueline Cabaj Awad är några av spelarna som har hög närvaro på elitträningen, medan till exempel sverigeettan på damsidan Rebecca Peterson ägnar sig åt rehabilitering och uppbyggnad.
– Flera av proffsspelarna är inställda på att det inte kommer bli några tävlingar under lång tid framöver och där har vi en viktig roll att motivera dem. Därför är det bra att collegespelarna är hemma så att de kan inspirera varandra. Det är nog en nyckel nu när det inte är några tävlingar. Vi strävar efter att ha lite roligare matchövningar för att bibehålla glöden hos spelarna.
Till skillnad från många andra spelare i andra länder har våra svenska elitspelare möjligheten att träna för fullt. Per Henricsson ser fördelar på sikt.
– Våra spelare kan jobba med sitt spel och utveckla sig ännu mer och kanske komma ifatt och till och med förbi andra spelare. Kan man se det som en sporre så är det bra och vi försöker skapa en miljö som de trivs med.
Läs också: Svenska collegespelarna tränar på hemmaplan