Johanna Larsson sätter sig på bänken efter ännu ett träningspass i Olympiahallen i Helsingborg. Bollarna ligger utspridda och HTK-tränaren Mattias Arvidsson ber de två yngre spelarna klunsa sten-sax-påse om vem som ska samla in bollarna. Rutinerade Johanna slipper undan.
Det är i Helsingborg sverigetvåan i singel håller till denna vecka och en bit in på nästa innan det bär av över Atlanten där fyra tävlingsveckor väntar.
– Jag har bestämt mig för att avsluta säsongen med fyra Challengers och därefter blir det tre veckors semester. Kanske blir det en tävling veckan före jul, vi får se.
Under föregående vecka har Johanna dock varit i Norge. Det var där hon hittade sin nuvarande tränare Robert Gustafsson.
– Nej, inte den Robert Gustafsson, säger Johanna och skrattar.
– Den här ”Robban” är mycket bättre på tennis. Jag har inte haft någon tränare sedan jag och Torsten avslutade samarbetet.
Torsten Peschke började coacha och träna Johanna i samband med WTA-turneringen i Indian Wells i mars. Efter några månader gick de skilda vägar och allt sedan dess har Johanna känt behovet av en ny tränare.
– Vi beslutade att jag skulle komma till Oslo där han bor och så tränade vi där en vecka för att känna om det skulle kunna bli något. Nu följer ”Robban” med till USA och det blir en testperiod för både honom och mig. Går det bra så kanske vi fortsätter tillsammans.
Robert Gustafsson är värmlänning från början men var många år i Lidköping där han både gick tennisgymnasiet och spelade i elitserien. Han satsande heltid under ett antal år och därefter har det blivit tränaruppdrag för bland annat norska tennisförbundet, några akademier utomlands(i Frankrike och Tyskland). Senaste tiden har han jobbat med en elitakademi i Oslo där många av de bästa norska spelarna har hållit till.
– Det ska bli jätteroligt och inspirerande att få jobba med Johanna. Tror vi tänker ganska lika och har samma syn på tennis och saker i allmänhet, vilket jag tycker är väldigt positivt. Har alltid tyckt att Johanna har varit en otroligt proffsig o trevlig/jordnära tjej vilket är något som jag värdesätter väldigt mycket. Nu ska vi göra allt vad vi kan för att hjälpa och pusha varandra till att utvecklas vidare och skapa stor tro på det hårda jobbet som läggs ner dag för dag, säger Robert.
Under sommaren var han coach för danska världstrean på juniorsidan Clara Tauson, bland annat under tävlingen i Båstad.
– Hon fick ett stipendium och valde att ta in ”Robban”. Jag kände till honom redan tidigare, men bara till namnet. I US Open var han tränare för Alizé Cornet. Mattias (Arvidsson) har pratat med honom en del och jag blev nyfiken och ringde ”Robban”.
För ganska exakt tre år sedan var Johanna Larsson rankad 45:a i världen. Ett år senare nådde hon karriärshögsta även som dubbelspelare – nummer 20 i världen.
Idag ligger 31-åringen för tillfället på plats 198 på singellistan och 29:a i dubbel.
– Jag får väldigt ofta frågan om jag ska släppa singeln och bara spela dubbel. Jag har inte tänkt seriöst på frågan då jag är så inne i singeln och vill gärna ge det en chans även över nästa säsong. Vi får se hur det blir framöver. Just nu vill jag inte bara spela dubbel, säger Johanna och fortsätter:
– Nu när jag kommer till USA tänkte jag spela dubbel i andra tävlingen. Även om jag vinner en dubbeltävling på challengernivå så spelar det ändå inte någon roll för rankingen. Jag kan känna ibland att man glömmer bort vad jag fortfarande kan i singelspelet. Det är lätt att bara stirra sig blind på rankingen. Men visst, jag har bara två WTA-titlar i singel och 14 stycken i dubbel.
Vad är din drivkraft i dag?
– Jag tycker det är lika roligt med tennisen och även om jag är lite äldre nu så tycker jag att jag har samma spel i mig. Så länge man tror på det, så finns det alla möjligheter. Drivkraften nu är att putsa min ranking och ett annat mål är OS som jag gärna skulle vilja uppleva ännu en gång. Tennisen är som sagt lika rolig fortfarande, däremot är det väl resandet jag är lite trött på. Känslan av att jag missar saker hemma när jag är iväg är också mer påtaglig. Jag har mer och mer kommit att uppskatta tiden jag kan spendera med familj och vänner hemma. Samtidigt så saknar jag tennisen där ute när jag är hemma.
Hemma för Johanna är Helsingborg, även om mamma och brorsan bor i Varberg och pappa i Falkenberg.
Det startade dock i Boden där uppväxten handlade lika mycket om skidåkning som tennis.
– Vi åkte jättemycket skidor, mest längdskidor men även utför. Mina föräldrar gjorde så mycket spontana saker med familjen som jag haft väldigt mycket nytta av och det förstod jag ju inte då. Vi åkte ofta hela familjen till hallen och spelade badminton. Alla var med. Vi var tre familjer, vi var inte så många fler i Boden… säger Johanna och skrattar innan hon fortsätter:
– Jo, vi familjer som tillhörde Bodens Tennisklubb gjorde ofta saker ihop. Det kunde vara att vi hyrde en hall och spelade innebandy tillsammans. Så här i efterhand får jag ofta höra mer att jag är en atlet som är bra på det mesta och det kommer ifrån att jag gjorde många olika saker i tidig ålder. Det har varit viktigt för mig i min karriär. När det gick knackit i tennisen så sa pappa ibland att det hade varit bättre om jag satsat på skidåkningen.
Som elvaåring flyttade Johanna med familjen till Varberg där hon spelade i Varbergs TK i några år. För att få ännu bättre träning flyttade Johanna, inför nionde klass, med sin pappa till Båstad där hon bodde i två år innan hon de flyttade till Skummeslöv som ligger en bit utanför tennismetropolen.
Här fick hon möjlighet till daglig tennisträning.
– Jag hade en mil på cykel in till Båstad. När jag sedan började på tennisgymnasiet fick jag också en fråga om jag ville spela innebandy i division 2-laget. Jag och Mari Andersson, som också gick på tennisgymnasiet, tyckte det lät kul så vi tränade innebandy varje tisdag och torsdag mellan 20 och 22 på kvällarna. Pappa tyckte det var jättekul för då fick han fler matcher han kunde gå och titta på. Med innebandyn fick jag fysisk träning på ett annat sätt men också en lagsammanhållning. Minns att tränaren, Niklas Lindstedt (Robert Lindstedts bror) körde tufft med oss, inte minst konditionsmässigt. När jag ville byta så fick jag istället köra dubbla byten, säger Johanna och skrattar.
Johanna Larsson kommer nu in på betydelsen av att som ung hålla på med flera idrotter om det är möjligt.
– Jag ser ofta, långt ner i åldrarna, barn som kör privat tennisträning och håller bara på med det. Det kan lätt bli stereotypt och risken finns att barn tröttnar och tappar glädjen med idrotten.
Efter drygt fyra år i Båstad gick flyttlasset till Helsingborg. Johanna flyttade in i en etta och istället för en mil till träningen hade hon fem minuter på cykel till tennishallen.
– Det var ingen större skillnad för mig att flytta själv till en lägenhet för pappa jobbade mycket och jag var hemma själv mycket under gymnasietiden. Jag blev väldigt bra välkomnad i klubben (Helsingborgs TK) och jag har aldrig känt något behov av att flytta härifrån. Min flickvän är här ifrån och bor här, det är här jag vill stanna.
Flickvännen är Amanda Sträng. Hon har en karriär bakom sig som framgångsrik golfare med bland annat tre EM-guld. Hon började tävla i St Arild utanför Höganäs, gick på college i South Carolina i USA och avslutade de två sista proffsåren i helsingborgsklubben Vasatorp.
– Hon spelar match i kväll förresten så jag ska gå och kolla. Hon spelar fotboll mest för att det är kul och för att hålla igång.
Det var på golfbanan de båda träffades.
– Jag var i Varberg och åkte till Borås för att titta på en golftävling. Min kompis Viva Schlasberg åkte från Helsingborg dit och hade samåkt med Amanda som tävlade. Det hade inte gått så bra sista tävlingsdagen för Amanda, så hon var väl inte så pratglad just då. Sen träffades vi igen något senare när vi var ute med en gemensam vän och slog på rangen på Vasatorp och därefter började vi umgås.
Hur bra är du själv på golf?
– Jag har 14,8 i handicap, men spelar inte på det. Skulle jag ta några lektioner och spelat lite mer hade jag kanske kunnat komma ner runt 10.
Golfsatsningen får vänta ett tag till. Just nu är utmaningen att klättra på singelrankingen i tennis.
– Det är därför jag väljer de här tävlingarna i USA. Skulle det gå bra nu så hoppas jag att det räcker att komma med till OS. Det är inte så lång tid dit, cutten går efter Paris men det är inte omöjligt. Det vore riktigt kul.
Johanna Larsson var med i Rio de Janeiro 2016 och vill gärna uppleva sammanhållningen igen.
– Sportsligt kunde det gått bättre. Jag åkte ur i första i singeln och jag hade ingen att spela dubbel eller mix med. Det som var roligt var att vara en del av det svenska laget. Även om jag spelat i Fed Cup under många år så var OS mer en familjekänsla. Det spelar ingen roll vem du är eller vilka resultat du gjort tidigare. Alla sporrade varandra i jakten på medaljer, det var en cool känsla.
Johanna nämnde Fed Cup. Kompisen Sofia Arvidsson har rekordet som meste svenska spelaren genom tiderna och har spelat totalt 50 landskamper. Johanna står på 45.
– Jag kommer nog inte komma upp till så många landskamper. Däremot har jag bättre statistik i vunna-förlorade matcher, det kan du hälsa henne, säger Johanna och skrattar.
Jo då, totalt sett – singel och dubbel – har Johanna 50-30 i vunna matcher, Sofia har 50-38. Klart är att båda gjort väsentliga avtryck i svensk damtennis.
Johanna Larsson fick för övrigt det speciella Fed Cup Commitment Award i samband med Fed Cup i Polen förra året. Hon hade då nått 40 landskamper i Fed Cup-sammanhang.
Ashleigh Barty från Australien toppar för tillfället WTA-rankingen, tätt följd av Karolina Pliskova. En del spelare på 10-topplistan intill var med där då Johanna var topp 50-rankad.
– Petra Kvitova, Serena Williams, Simone Halep är spelare i min ålder och som fortfarande spelar fantastisk tennis. Det är inspirerande och visar att åldern inte spelar så stor roll. Det är motivationen som betyder något. Någon har tagit ett break från tennisen och fått mer energi. Man undrar hur spelare som Serena kan spela så bra fortfarande, men det är ju för att hon också utvecklat sin tennis för att hänga med, säger Johanna och gör ännu en reflektion:
– Tidigare var det ovanligt att man födde barn under elitkarriären, nu är det runt tio stycken i världstennisen som har gjort det och kommit tillbaka.
Har du själv gått i skaffa-barn-tankar?
– Jag känner inte att jag vill ha barn så länge jag spelar elittennis. Jag vill träna på och fokusera på tennisen och därefter i så fall tänka på familj.
En månad i USA väntar. Därefter semester på hemmaplan. Men elitserien då? Johanna var med och vann SM-finalen mot Fair Play TK för ett år sedan.
– Jag har inte bestämt mig helt. Jag kanske spelar några matcher. Det var roligt förra året. Jag hoppade in och spelade fem matcher med finalen. Jag gillar att spela i elitserien och för klubben som jag tränar i. Det blir en familjekänsla där det är kul att hjälpa varandra till seger. Sen är kanske inte de där minibussresorna uppåt landet lika charmiga som när jag var 15 år.
Apropå det… vilket tips skickar du med till dagens unga tennisspelare?
– Jag tycker att det är jättebra att hålla på med flera sporter. Här måste även föreningarna hjälpa till och underlätta så att det går. Ibland hör man skräckexempel på klubbar som sätter stopp för en ung som vill hålla på med något annat också. Det är att tänka för smalt. Jag är uppvuxen med spontanidrott, det behöver inte vara så organiserat hela tiden. Åtminstone inte i tidig ålder. Det handlar också om att ta eget ansvar. Spela tennis spontant. Åk ner till hallen en lördag när ingen är där. Finns det ingen bana så fäll ner badmintonnätet och spela minitennis. Skyll aldrig på dålig sparring, för det finns inte. Jag tappar intresset om någon skyller på någon annan. Det är alltid upp till dig själv. Man ska respektera alla man spelar med, för det är ens träningskompisar.
Nu har mamma väntat vid bordet intill. Det är dags för lunch med Johanna. Det blir inte svårt att veta vad det lunchsnacket kommer handla om.
– Jag vaknade upp med massor av gosiga bilder i morse. Tänk om man fick göra det varje morgon. Det var från min bror, han fick barn i natt.
Faster Johanna alltså…
– Ja precis, det är många vuxenpoäng där.
Johanna Larsson
Ålder: 31 år
Bor: Helsingborg
Klubb: Helsingborgs TK
Familj: Flickvännen Amanda, mamma Ann, pappa Ola, brodern Jonas.
Höjdpunkter i karriären: Swedish Open i Båda 2015. ”Galet kul att få vinna min första WTA-titel på hemmaplan och dela den med familj vänner och alla som följt och hejat på mig genom åren. Det var speciellt. Även WTA-slutspelet i Singapore ligger högt. De var en fantastiskt rolig vecka även om det fortfarande svider att vi precis föll på mållinjen i finalen”.
Favoritunderlag: Grus ute
Favoritslag: Kickserve utåt, mot en svag backhand : )