Rebecca Peterson har landat i London för några dagars träning innan det är dags för sjunde framträdandet i den klassiska grästurneringen Wimbledon. Här gick Rebecca till andra omgången 2018 – därefter har det tyvärr blivit respass i första omgången. Förra året föll hon i tre set mot Anna Karolina Schmiedlova 5-7, 6-0, 3-6.
Det var då. Nu är 27-åringen från Järfälla 72:a på WTA-rankingen och förhoppningen är att ta det så långt som det är möjligt.
Vad ska den tennisintresserade svensken egentligen ha för förväntningar på Rebecca på det i sammanhanget udda underlaget?
– Det finns alltid förväntningar oavsett om man vill eller inte, det är en del av sporten. Jag vet att jag har förberett mig på bästa möjliga sätt och nu har jag några dagar på gräset igen innan det drar igång. Mitt fokus ligger endast på mitt egna arbete och det jag kan påverka, säger Rebecca Peterson.
Rebecca fick en fin start på 2023 med två finaler – i $60 000 i USA och i WTA250 i Mexiko – med någon veckas mellanrum. Ytterligare någon vecka senare kvalade hon in i Indian Wells där hon gick till åttondelsfinal. I huvudtävlingen imponerade Rebecca och slog då 39-rankade schweiziskan Jil Teichmann, 40-rankade Marta Kostyuk och 27-rankade Shuai Zhang innan hon föll mot världssexan (nu fyra) med 3-6, 6-1, 4-6.
– Det var några bra veckor jag hade i Mexiko och USA med många matcher. Jag fick en kontinuerlig dos av bra träning och match under en längre tid, vilket är en nyckel men det har också varit min största utmaning under åren. Det gav mig ett litet kvitto på att det vi jobbat på gav utdelning. Det betyder dock inte att jag överpresterade för jag vet vad jag har i mig. Jag har fortfarande en lång väg att gå för att komma dit jag vill vara, säger Rebecca Peterson.
Efter Roland Garros i maj – där hon föll mot 25-rankade kinesiskan Xinyu Wang – har hon spelat en grusturnering i Kroatien (WTA125) där hon gick till andra omgången och senast i grästurneringen i S´Hertogenbosch i Nederländerna (WTA250) för två veckor blev det förlust mot 108-rankade amerikanskan Ashlyn Krueger i första omgången.
– Under resan i USA och Mexiko spelade jag många matcher vilket resulterade i en överansträngd arm. Veckan innan vi drog till BJKC var jag sjuk och tog inte ett steg innan jag landade i Turkiet, vilket blev en rivstart. Sedan dess har det inte varit lätt att spela när det känns som att någon hugger en yxa i armen varje gång jag slår forehand och framförallt servar. Det har tyvärr tagit sin tid, längre än vad vi trott. Inte förrrän nu kan jag börja känna igen mig själv och slå fritt. En frustrerande tid, men det har också gett mig möjlighet att jobba lite extra på andra delar och det är inget annat än positivt.
Det blev gruppseger i Billie Jean King Cup i Turkiet. Rebecca vann sina singelmatcher i landskamperna mot Serbien, Kroatien och Norge. Det var något hon uppmärksammades för några veckor senare när det var dags för ITF:s utmärkelse Billie Jean King Cup Heart Award 2023. Rebecca vann utmärkelsen som syftar till att uppmärksamma de spelare som visat exceptionellt mod och engagemang på banan när spelaren representerar sitt land i Billie Jean King Cup.
– Jag känner mig väldigt hedrad över att ha fått det här priset. Det har alltid varit min dröm att representera mitt land i världens största evenemang. Jag hoppas att jag och andra svenska tjejer kan inspirera många barn att börja spela tennis i vetskap om att allt är möjligt. Våga drömma och bra saker kommer att hända, sa Rebecca Peterson då.
Rebecca Peterson under Indian Wells I mars. Foto: Bildbyrån
Många kommer se sändningarna från Wimbledon och följa svenskans framfart på gräset. Hur ser hon då på utmaningen att spela på gräs?
– Gräset är annorlunda på många sätt. Det kräver också att man är etta på bollen och spelar aggressivt. Det blir en bra utmaning för mig som jag ser framemot. Arbetet är inte annorlunda för att det är Wimbledon.
Pappa Mart är som vanligt med som coach under tiden i Wimbledon. Rebecca hoppas också på stöd från fler på läktarhåll.
– Jag hoppas att många vill komma och stötta alla svenskar som är här.
